Hej
Hör ni jag har funderat ett bra tag nu på en sak i livet. Överallt och egentligen ingenstans sägs det att allt har två sidor. Visst ligger det någonting i det. Något som är bra och andra sidan som är dålig eller mindre bra. Så är det för oss alla men varför måste det alltid finnas skav i våra liv även om allt är rosenrött. När det ända vi alla strävar efter är vill ha vill ha nu. Vare sig det handlar om ting, känslor, upplevelser eller liv drömmer och söker vi alltid vill ha vill känna vill leva nu.

Vill ha vill ha nu
Höger vänster, hit och dit, svart och vitt det bara är så men varför? Klart att allt inte kan vara rosenrött hela tiden men lite i alla fall skulle vara trivsamt. Jag pratade skav i livet med en nära vän igår vilket var intressant. Eller det kanske inte är rätt ord men givande nej det var faktiskt intressanta tankebanor vi hamnade i. Vi hamnade i alla fall att visa skav i livet lär man sig leva med medan andra kan trassla länge och väl. Några kan vi leva med medan andra skaver på riktigt.

Ändå skaver något inuti
Många känner och upplever att de har allt eller mycket men ändå så finns det skav i livet. Ofta försöker vi jobba bort våra skav med olika tekniker som funkar si så där:
- Äta eller träna mer
- Jobba mer eller mindre
- Starta nya processer
- Leva och andas livet
Inte konstigt att du provar detta, du är ju en driven person som vill utvecklas och vidare. Du vill lösa saker och ha mer utav livet och bedövar skavet med sådant som ger glädje och positiva upplevelser.
Reflektera analysera agera
Vad handlar ditt skav om egentligen? Vilka behov har du som just nu inte blir tillfredsställda?Vad är viktigt på riktigt för dig? Vad gör du idag, som du tror du skulle må bra av att sluta med?Hur ser ditt drömliv ut? Vad behöver du göra idag, för att ta ett första kliv mot ditt drömliv?
Många frågor som många gånger kan vara svåra att finna svaren på. Något som jag tror är viktigt är att inte lägga samman skav och bunta ihop dem utan faktiskt dela upp dem i de bitar som de säkerligen är. Små skav är ofta lättare att reda ut än en hel låda på samma gång. Det just alla dessa skav vi har i våra liv som tar oss till olika stressrelaterade sjukdomar, depressioner och nedstämdhet.
Vare sig de grundar sig i din livssituation eller anses bero på att du jobbat dig till problemen. Så grundar de sig i skav i livet som i sin tur kommer från din livssituation du befinner dig i. Något gör att vi nästan jobbar ihjäl oss eller får värk och stressproblem något som innerst inne skaver i våra liv. Stressen kommer ifrån ett skav vi inte kan hantera många gånger inte ens kan eller kunnat reflektera kring.
♥♥♥
Så kloka ord. Då skaven blir för stora tror jag på att klappa ihop och komma tillbaka, men tyvärr ges inte den möjligheten alltid. Det är väl där jag sitter just nu. Var så duktig tyckte jag och jobbade bort allt. Min kloka tränare fick ner mig på jorden. Sa att jag inte ska ha semester då jag mår dåligt efteråt, han svarade mig att jo, du ska ha semester, men inte bara tre veckor….
Grejen är ofta den att människan inte är formad för att klappa ihop och ge upp utan stretar på in i det sista.
Frågan är också mör det blir skav? Från att kanske vara något man strävar efter eller mot till att det blir en belastning. För så kan det ju också vara.
Alllt föds ur en tanke en strävan mot något man önskar sig eller vill och när det inte sker kan skaven uppstå. Eller när något inte går u linje med ens vilja eller värderingar.
Intressant det där alltså 😊
Tänker att stress, skav och psykisk hälsa har mycket med samhällets norm att göra också, ex tillhör du en lågstatusgrupp så förväntas du inte klara av saker på samma sätt som människor ur andra klass och statusgrupper.. dvs.. oavsett inkomst, studietitel och annat så behandlas människor fortfarande efter den klassgrupp de är placerade i. Då uppstår en krock med omgivande miljös begränsningar och egna mål. Detta förekommer inte bara i lågstatusgrupper utan i princip alla grupper och frågan är om det bara är att finna sig i dessa skav och acceptera all begränsning av livet som det ger eller att aktivt jobba med förändringar inom dessa områden i samhället och hoppas på förbättring i framtiden. .Jag tror på att alla ska respekteras för sin inviduella tolkning och att allting ser olika ut i olika perspektiv.. Men det är en intressant fråga att spinna vidare på, och inget är rätt eller fel
Alla människors lika värde är en självklar tanke och synsätt. Däremot så kommer livet aldrig vara rättvist. Så är inte naturen i sig skapad. Rättvisetänket har vi människor själva skapat vilket aldrig kommer ske för så är inte vår värld skapad tyvärr. Vilket suger
Livet är en berg och dalbanan som går upp och ner. Alla tampas med mer eller mindre frågor hela livet. Sedan är det hur vi mentalt funkar hur stora och jobbiga skaven hopar sig. Vissa kan vara svåra att reda ut och då blir det ju psykisk ohälsa.
Kram Kajsa
Livet är verkligen en bergochdalbana och tror att det handlar om att stå stadigt i sig själv både mentalt och fysiskt för att må och få ut så mycket av det bästa som går.
En del skav känns som väldigt futtiga, men så finns de där stora som är väldigt svåra att göra något åt. Jag har ju några såna… sånt i familjen som gör stora fula sår som blir inflammerade under en lång tid. VI har kämpat några år nu och äntligen har en av alla knepiga knutar löst sej, men det är många kvar och de gör att vi alla mår väldigt dåligt. Det enda jag vill är att sälja huset och dra iväg med husbilen med det kan vi inte. Bland annat pga tre sjuka föräldrar som behöver vår hjälp. Jag ser ändå framför mej att det en dag blir vår tur…
Kloka reflektioner, och precis som du säger är det viktigt att nysta i av skaven beror på och då är det lättare att faktiskt hitta ett sätt att hantera/åtgärda det.