Ego grej för bara mej

Hej

Har ni några sunday vibes idag? Egentligen är det nog svårt att veta vad som är vibes och inte. Finns det några bra vibbar på eller inför denna söndag kan man ju fråga sig och mitt svar på den frågan är. Lagom eller att jag helt enkelt bara behövde en bra dag med mycket egoboost. Milen i benen i strålande solsken och en bra podd i lurarna var en ego grej för bara mej. Frågan är väl egentligen hur bra vi är på att ge oss själva egotid och boost.

Ego grej för bara mej

Allt för många gånger är vi bra på att ge till andra men inte oss själva. Visst har vi ett ansvar för våra barn när de är små och växer upp men sen då? Jag tror att allt för många har fastnat i fällan att ge andra och tror att de är snälla mot andra och mår bra av andras bekräftelse. Det kan säkert ligga något i det. Men vad spelar andras bekräftelse för roll om vi inte kan uppskatta eller bekräfta oss själva.

Fröken duktig känner vi alla till eller hur. Jag om någon var mästare på att vara fröken duktig på alla jäkla plan. En sak är säker att dessa personligheter gör inte många saker för sig själva mer än äter och går på toaletten.

Kan man curla sönder sina barn

Jag pratade med en mycket klok person om just curling fenomenet under en diskussionsrunda eller forum kanske det heter som jag deltog i under våren. Hen menade på att tyvärr så är många unga unga idag sönder curlade av någon vårdnadshavare eller båda. Två frågor lyfte den kloke som jag kallar hen i detta inlägget:

• För vems skull curlar föräldern
• Vad blir resultatet av curlade barn som vuxen.

För vems skull curlar föräldern svaret från den kloke var tydligt för sin egen skull. Inte för barnets utan för den vuxnes egna behov av att få vara behövd och rädsla att vara sin egen person. Vem är hen när hen inte är mamma eller pappa? Samt att vilja ge barnet en fin uppväxt och trygghet. Men tryggheten som ges är till sig själv för den vuxne behöver få vara behövd, uppskattad, omtyckt och vara någon.

Resultatet av curlade barn som vuxen ska enligt den kloke vara otrygga, ängsliga, osjälvständiga vuxna. Kanske rent av lata som lägger sig platt och förutsätter att andra och då föräldrarna till de unga vuxna ska fixa, skjutsa, servera, laga, sköta, ordna och rädda allt för den. Detta blir en ond spiral då den curlande föräldern mår bra av att fortsätta curla då den blir behövd, får sällskap och fortfarande är någon och får sitt bekräftelsebehov uppfylld. Samt att de vuxna curlade barnen är vana vid att andra gör allt åt den och inte lär sig vara vuxna och ta ansvar för sig själva och sina liv.

Visst vill alla föräldrar sina barns bästa och finnas för dem när det behövs. Men att vara där jämt är inte alltid det bästa för barnet. Att få kämpa och misslyckas själv är viktigt för att kunna utvecklas och växa som människa. I en studie av Julia Asbrand med kollegor publicerad 2017 upptäckte de att det finns ett samband mellan social fobi och curlande föräldrar. En viktig fråga är nu om det rör sig om de där sköra barnen som föräldrarna gör allt för eller om det är för att föräldrarna gör för mycket för sina barn som de utvecklar en social fobi.

Lagom är väl alltid bäst det är helt klart. Men intressant tanke när curlandet egentligen är ett egot för sitt eget välbefinnande och läskigt framför allt. Nästan lite sjukligt till och med.

Egoboost för mig eller dig 

Men herre gud inte kan vi ge andra egoboost när egot sitter i jaget. Hur som haver vad vill jag säga med detta inlägg? Att det var intressant att lyssna på den inspelade varianten av curling fenomenet under den diskussionsrundan.