Hej
Igår hände det som egentligen skulle påbörjats mera än att skriva en rubrik. Sådär 16 år senare hände det att jag tog tag i Tildas bebisbok eller Lillan albumet. Killarnas album blev klara när det skulle men inte Tildas av någon konstig anledning. För inte så länge sedan var Tilda på mig om att det borde vara dags nu. Vilket resulterade i att det sattes upp på min to do lista. Och igår blev den klar. Detta måste väl vara vad man säger kryss i taket eller bättre sent än aldrig.
Sådär 16 år senare hände det
Hur som helst så vad det faktiskt ganska mysigt att sitta med detta nästan halva dagen efter att jag utsatte mig själv för ett monsterpass på gymmet. Många minnen och många känslor som åkte bergochdalbana inom mig men så var det också en speciell tid då Tilda låg i magen och där omkring. Med facit i handen blev Lillan albumet riktigt fint. Och huvudpersonen själv i frågan tyckte om det vilket såklart var det viktigaste av allt.
Ut på tur aldrig sur
Nej då jag var inte sur när jag gav mig ut på dagens runda. Kanske lite för att det var nästan mörkt när jag kom ut. Jo jag var nog allt lite sur efter incidenten som hände i vid lunchtid. Jag avskyr känslan av att känna mig så hjälplös. När jag bara vill kunna hjälpa och rädda.
Nytt försök idag
Härrom dagen fick jag ställa in galapremiären av Jill Jonsson på Circus i sista sekund. Vilket först kändes lite surt men när jag fick nya biljetter till ikväll blev jag glad igen. Fast med facit i handen var det nog en himla tur att det blev som det blev och jag fick nya biljetter. Min vännina blev glad för de biljetter som jag gav bort och berättade att showen ska vara riktigt bra.
Vad är en bal på slottet liksom? Hemskt eller alldeles underbar….
Jill ska vi titta på så fort hon kommer till Göteborg. Ser fram emot det. Ja den första är man nog mest ”noga” med. Allt är så nytt.
Album är fint att både ha själv och ge bort. Barnen har fått sina första åtta år, följande åtta var nästan färdiga när företaget de låg hos raderade dem… å jag orkade inte börja om. Nu får de vara.
Åh vad fint med fotoalbum ❤️
Så fint albumet blev! Jag borde också ta tag i barnens fotoalbum.
Dottern har jättefina scrapbookalbum medan sonen har typ ett halvt… men han har å andra sidan hela sitt liv dokumenterat i bloggen 🙂 Nej, det är ju inte samma sak förstås. Det var lite lättare att hinna med allt sånt när det bara var ett barn att ta hänsyn till. Ska kanske plocka fram dem och se hur lång jag kom..
Jill J hade jag gärna velat se! Har varit på äldre konserter med henne och de har alltid varit bra. Hon känns så genuin.
OH jag har inte ens börjat på såna böcker till barnen, sa till mig själv att jag skulle när Loui kom och göra Levis i efterhand men det blev inte så. :/
Jag kommer ihåg när jag gjorde barnens album och det var inte längesedan stor dottern och vi pratade om dem. För nu gör de sin dotters album via nätet…Lite modernare men med lite mindre charm
Kram Kajsa
Så mysigt att göra fotoalbumet och kolla på gamla minnen, förstår att det kan få igång känslorna 🙂