Nu börjar de nog sitta rutinerna

Hej

Sakta men säkert börjar även jag inse och ta till mig att det är HÖST på riktigt. Även om jag även idag körde på barbent i stickad jumpsuit. Nu börjar de nog sitta rutinerna i mitt nya mer inrutade liv. Men sanningen är den att jag kroknar på eftermiddagen och behöver stänga mina blå en liten stund. En sak som jag klurar på är när balkongdörren kommer hållas stängd under dagarna.

Nu börjar de nog sitta rutinerna

När jag härjade runt med MIO och alla klagomål, reklamationer och nya produkter fick jag i kompensation ett helt gäng glasscheckar fråpn dem. Tack tack igen. Däremot så har de bara blivit liggande i mailen tills idag då jag insåg att de går ut sista september. Attans vad glass jag kommer mumsa nu under mina rundor tänker jag. För något år sedan fick jag nästan fnatt på lakrits glass. Alltså det är så gott.

Mordattack och smaskig måltid 

Senaste tiden har jag varit för dålig på att fota. Jag är helt medveten om det men bättre sent än aldrig idag tog jag kameran med mig ut. Tanken var inte att gå en pw utan bara glida runt runt då benen behöver vila sig lite.

Nere vid Långbro parks damm är det tacksamt att fotografera för det är så magiskt vackert här hemma vid. Jag fick syn på en katt som låg vid vattenbrynet och spejade på något. Inte visste jag att det var en liten mus som den fått vittring på. Vilket gjorde att jag hamnade mitt i hela mordattacken som följdes av en smaskig måltid där svansen var det ända som katten spottade ut. Hua säger jag bara. Nog för att de katter som vi hade när jag halvt om halvt bodde på landet hos mor och far i nya huset. De rackarna tog med sig massvis med möss och anndra kryp in och visade upp på köksgolvet. Men att se hela processeduren var säkert 30 år sedan sist.

Pallade äpplen eller inte

Vid stora öppna parken som typ brukar vara full av solande och picknick sällskap sommartid stannade jag till vid äppelträden. Nej jag pallade inte äpplen utan plockade ner några från träden som vi alla kan ta oss ett äpple ifrån. Tänker inte säga det ingen utan biter ihop men jag skulle så gärna vilja ha en ….

Mot Herrängens skogen

Jag förstår inte hur visa politiker tänkte när de hade planera på att bygga hus i massor i den ända lilla skog som vi har häromkring. Tack gode Gud för att den fick vara kvar.

Tänk om jag skulle slå till på gungställningen

Lite varstans är den gatuloppisar här omkring. I en av trädgårdarna har det säkert över en vecka funnits en gungställning till skänks för den som fraktar bort den. Tänk om jag skulle slå till. Jag menar jag är ganska bra på denna för vi hade en precis lika när jag var barn. På vår var det däremot en syskongunga som vi inte tog bort.

De andra gungor var borta i flera flera år för att lilla jag skulle köra barrövningar på gungställningen. Jisses alltså vad det gjorde ont och bidrog till att såren i händerna läckte långsamt. Delvis var nog grejen också att pinnen hade en annan form än barren och att den var lite svår att greppa. Men den var perfekt att köra extra på hemmavid för barr var min sämsta gren.

Vad säger ni mamma och pappa – Ska jag slå till och ställa denna hemma hos er så jag kanske kan öva upp mig på barren igen…..

Det skulle ju se ut om tanten skulle försöka igen när armstyrkan är lika med noll just nu..Men men skam den som ger sig. Vad är det det sägs jo att 10 000 timmar kan göra mig till proffs. Så hej hej Sunisa Lee vi ses snart i duell.