Hej
Här inne har jag lyst med min frånvaro. Livet kom emellan denna gången med besked kan jag säga. Den berömda väggen bara stod där framför mig i veckan och satte stopp. Jag är inte den som gillar att prata om krämpor och elände. Och jag är den som blir tokig på människor som slänger sig med uttryck om att de gått in i väggen när de i själva verket är lite slitna. Kanske bara för att jag själv nu fått påhälsning gång nummer tre med utmattningssyndrom.
Väggen bara stod där framför mig
Senaste månaden har livet rusat på i en rasande fart med fler åtaganden och utmaningar på alla plan. Jag har behövt ta beslut som jag inte önskar någon att ta vilket tagit enormt mycket av min energi och mentala styrka. Men som min samtalskontakt sa tidigare tyvärr så tar inte resan slut nu utan det kan finnas flera berg att ta sig över innan du är framme. Det var en sanning som jag nog inte var riktigt bered på. Nog om detta nu men en förklaring till min frånvaro och urtrista inlägg behövdes nog. Nu gör jag som vår kära kung vänder blad och ser framåt.
Tack och hejdå till akryl
Senast jag gjorde naglarna var det hos en tjej på Kungsholmen. Hon envisades om att göra mina i akryl och så blev det. Jag som endast haft akryl en gång tidigare och säkert över 12 – 13 år sedan var tveksam men så blev det. Visst blev de tunna men lillfingret blev för rakt och pekade uppåt vilket inte funkar alls. Gelelacket över släppte tidigt och gick att dra av. Trist så jag bestämde mig för att gå tillbaka till gelenaglar igen.
Tyvärr så hade inte Malin som är bäst enligt mig någon tid nu utan jag fick boka henne till marsnaglarna. Så igår gick jag till stället här hemma hos mig. De är faktiskt ganska bra även om de inte kan svenska alla som jobbar där. Hur som haver fick jag nya fina ljuslila i mjölkig färg på naglarna och jag blev nöjd. Men jag ska ärligt erkänna att jag längtar till jag ska till Malin så det blir lite klass på dem igen.
FFF
Med mina FFF blev det dåligt igår. Efter besöket med naglarna gick jag hem och sov så det blev mitt fredagsfokus på att vila. I fredagspresent fick jag några fina saker som jag shoppade på nätet. Fredagsfika blev det ingen alls men ska försöka fika igen den synden i helgen i stället.
Ja, det är verkligen kämpigt med utmattning och nog svårt för alla att hushålla med resurserna i dessa oroande tider, här hemma hittade jag dock ett tecken, ett litet stålttrådshjärta på hallmattan och kom att tänka på att jag inte besökt din blogg på ett tag..just nu är livet minst sagt utmanande här så min blogg ligger på is tillsvidare, du får krya på dig och vila i mängder.. tittar in någon gång framöver i bloggen också när tid finns