Spökjakt i Medinahuset

Hej

Härom dagen var vi med om något alldeles extra nere i Småland. Spökjakt i Medinahuset. Efter att vi besökt min mormor och morfars grav kom mamma på idéen att åka upp till huset där min mormor bodde och hennes föräldrar bodde på 1940-talet. Mamma hade nämligen fått höra av en bekant att huset där hennes mormor och morfar bott skulle stå kvar. Självklart ville vi alla som varit på kyrkogården hänga på. Så vi åkte vidare till Kuppramåla.

Spökjakt i Medinahuset

Väl framme hade inte mamma en riktig bestämd uppfattning om vilket ställe det skulle kunna vara. Men vid en stuga en bit ifrån fanns ett ungt par som vi frågade. Vilket visade sig att tjejen Ellas morföräldrar och föräldrar ägde markerna runt omkring och så även Medina huset som vi var på jakt efter.

Paret tog med oss på en tur upp till huset som var ett välbevarat gammalt timmer hus. Trots att det skulle ha brunnit i huset någongång på 1970-talet. Den branden märkte eller såg vi inget av. Ytterdörren på baksidan av huset var så vackert. Ni vet en sådan dörr som i alla fall jag mer än gärna skulle kunna ställa mot en vägg hemma hos oss bara för att.

Någon eller några måste bott i huset

Medin familjen flyttade ut på 70-talet och efter det skulle huset används ibland som jaktstuga. Efter en stund kom även Sara som var mamma till tjejen eller Ella som hon hette med Algutsboda hembygdsförenings bok där det skulle stå om Anna och Erik Ekströms tid i Medina huset. Anna och Erik var min mormors föräldrar.

Ellas pojkvän var en modig man och gav sig den på att vi alla skulle försöka komma in i huset för att se hur det såg ut. Han var den som banade väg för oss alla andra. Här är första bilderna som killen tog med sin mobil innan vi alla försökte komma in.

Mat kvarlämnad i skafferiet och inga råttbon

Det fanns mat kvarlämnad och kaffebönor. Mycket såg ut att vara från 70-talet. Alla köksskåp hade porslin för den som älskar retro. Alla skåp och byråer hade dukar, linne och kläder kvar. Träskorna stod prydligt kvar innanför dörren. Sängarna var obäddade men med madrasser och filtar på.

Killen var den som klättrade in genom det trasiga fönstret tillsammans med sin Ella allra först. Efter en stund hittade de en nyckel så vi kunde komma in i huset alla som vågade. Det var en både kuslig och nästan overklig känsla att kliva tillbaka i tiden på det sättet. Ni vet om man går in i äldre bostäder eller typ museumbyggnader så luktar det gammalt. Så var det inte alls här utan allt förutom ett rum som var lite otäckt kändes för rent och fint för att vi skulle gå på den att ingen bott där sedan 70-talet.

En konstig känsla av olustighet

Bara det att jag nu återigen tittar på bilderna så får jag en känsla av olust. Cicci, jag och paret som var de som först tog huset i besittning eller vad man nu säger. Var eller är fast beslutna om att några typ olovandes bott i huset för allt var för rent och veden vid kakelugnen såg ung ut om ni förstår vad jag menar.

Jag som blivit en Spökjakt fantast efter att Tilda visat mig det säger bara att detta spökäventyr var i klass med deras. Så verkligen fast på riktigt och här och nu i den stunden. Någonting fanns garanterat kvar i huset som höll det i sin ordning.