Fuck off day

Hej

Fast att jag fick både paket, solsken och en härlig promis i skogen kändes hela gårdagen som fuck off. Livet är verkligen en bergochdalbana för mig just nu. Jag har sagt det många gånger redan och det är så nära sanningen jag kan komma. Måtte livet bli lite lugnare snart för det tär på mig att swischas runt runt. Igår natt när jag skulle stänga mina blå och samla ihop dagen kunde den inte få något annat omdöme än fuck off day.

Fuck off day

Jag tänkte på när Mickan och hennes väninna i Solsidan yppade uttrycket med fuck off mot en bekant. Så som de gjorde där och då skulle jag våga säga högt och tydligt ibland. Men jag är helt klart för mesig så mitt fuck off blir lite tystare även om budskapet är det samma. Fuck off på ett företag som kommer vara flera veckor försenade med sin leverans till nya bostaden. Sånt stör mig enormt mycket. Särskilt när jag inte kan göra något alls utan bara snällt få infinna mig att de garderoberna kommer i början av maj istället för i måndags.

Jag har lärt mig om nyfikenhet

Jag själv är och har alltid varit nyfiken i en strut och haft sämst tålamod. Särskilt om någon säger A men inte B då blir jag nästan småtokig. Att vara nyfiken har precis som allt annat två sidor. Är man inte nyfiken får man inget veta eller nytt lära sig, så är det ju. Men på senare år och särskilt nu kanske när jag själv hamnat i en situation där många är nyfikna har jag insett att alla inte behöver eller har rätt att veta.

Tänker särskilt på hur man är nyfiken och varför. Skvaller har i alla tider varit något som vi människor gottar oss i. Vi vill veta och ha koll. Många lever ju också genom andra och tar deras verklighet till sin egen. Gränsen mellan omtanke och nyfikenhet är svår. Vill någon väl eller är denne bara nyfiken? Kanske blir det många gånger en blandning av de intressena. I mitt eget fall har de krockat många gånger. Jag är en empart som vill rädda hela världen och alla från ondo.

Vill inte prata vill inte möta

Att jag åkte ett par dagar till Visby när R och jag gick ut offentligt om att vi ska separera var ett klokt val av mig. Jag behövde få vara med mig själv och andas livet. När jag nu varit hemma ett tag har jag svårt att prata och möta andra som jag inte har en nära relation med. Jag vill helt enkelt inte prata om hur jag mår, varför och alla andra frågor som man funderar på. Det är inte för att jag inte tycker om när andra visar oss omtanke utan för att jag själv behöver få vara i mina tankar och bearbeta allt som varit och nu är. Det tror jag nog att alla förstår när vi tänker efter. Man eller jag nu då i detta fallet pratar med dem jag vill just nu här och nu. Alla bearbetar vi händelser i våra liv olika. Så jag är enormt tacksam för alla som hört av sig och erbjuder sig som stöd. När jag kommit på plats och resan mot nya Kamilla 2.0 börjar på riktigt kommer jag säkert höra av mig.

Vad har jag lärt mig om nyfikenheten?

I veckan har jag lärt mig att andras och min egen nyfikenhet ibland kan göra lite ont. En nära vän berättade att hen möt en gemensam bekant till oss när hen kom ut en kväll från bolaget med två flaskor i händerna. Då vår bekant säger:

– Ska du träffa Kamilla eller?

Det var ju kanske lite skämtsamt sagt men när det nu inte var så att vi skulle ses med flaskorna kändes det bara väldigt olustigt. En annan händelse var häromkvällen när jag sent smet in på en stor matbutik här vilken jag inte brukar handla på och nästan blev jagad av två personer. Jag hälsade såklart men gick runt med lurarna i öronen som vanligt. Dessa två känner jag knappt mer än till vilka de är och så vidare och vilka som är deras barn. Ni som är föräldrar vet att man ofta blir förknippad med sina barn, Kamillas mamma.

Vid flera tillfällen möttes vi i butiken och jag märker att de vill prata när de beklagar och ställer frågor om vart jag ska ta vägen nu. Tack för att jag pratade på riktigt i telefon med en vän den kvällen och kunde avfärda de samtalen i butiken. För om man möts fyra gånger i butiken och vid två av dem ställer samma fråga om vart jag ska ta vägen och jag pratar i telefon och nickar lite snällt borde man väl förstå vinken.

Vad har jag då lärt mig? Jo att det är bättre att bara hälsa och bekräfta. Därefter måste man ha egen självinsikt om personen jag är nyfiken på vill prata, har jag med dennes liv att göra och för vems skull är jag så nyfiken på denna personen? Vad har jag få relation till personen ifråga? Verkar personen vilja prata med mig om livet?

Fyndat i butikerna på Sellpy

Sellpy har jag känt till länge men inte handlat på alls. Varför vet jag inte. I veckan fick jag nys om att handla från stylister och kända personers butiker på Sellpy. Sagt och gjort så blev det. Jag shoppade inte en gång utan två och igår kom första paketet hem till dörren. Snacka om att jag fyndade ordentligt när jag betalade 120 kr med frakten för en collegetröja helt ny, och två par skor i nyskick båda två.

Så dagens tips från mig måste bli att kika in hos Sellpy.

 

4 thoughts on “Fuck off day

Add yours

  1. Förstår precis vad du menar. När mitt barnbarns pappa dog kände jag likadant. Ville inte gå ut för jag orkade inte prata om det. På jobbet var jag väldigt öppen och ärlig. Samtidigt blev jag sååå glad över samtalen, sms osv som kom. Att folk brydde sig. Just nu måste det vara jättetufft, men kommer bli bra. Kramar

  2. Ja du… på Ica Maxi träffar jag ofta folk som följer både bloggen och instagram och vill ta bild. Asså… ok om man är lite fixad, men hur ofta är man det på Ica? Det där med att fatta vinken och ta ett nej är inte så lätt för en del… om vi ses så lovar jag att inte prata, haha – you wish 🙂

  3. Jag blir irriterad och folk säger A men inte B tycker inte dom borde säga något alls då. Jag förstår hur du menar. Tycker det är lätt att säga att man mår bra till människor man inte känner =)

  4. Vilka fina fynd!
    Man behöver absolut inte berätta allt. Det finns många som bara vill veta för de är nyfikna och inte för att de egentligen bryr sig tyvärr… Man väljer själv hur mycket man vill dela med sig ❤️

Kommentera

Up ↑

%d bloggare gillar detta: