Från reumatologen till blåbärsskogen.

Hej.

Återigen en tidig morgon då det stod besök på reumatologen med Marre för att kolla upp hans Hyper IGD som tjurat sig denna gången. Ett slag misstänkte läkarna en eventuell körtelfeber men visa saker stämde inte alls in. Marcel var för pigg för Körtelfeber så förmodligen så sas det att det var Hyper IGD. Väl hemma igen var han feberfri så mitt tips som jag till 99% gissar på är att detta var ett skov av IGD.

Morgonfika på Vetekatten mellan alla besök.

Mellan första provtagningen och läkarbesök fanns en glugg i schemat så vi satte oss på Vetekatten och tog en morgonfika. På något sätt så tycker jag nästan bättre om Vetekatten på Nya Karolinska eller det lilla lilla Vetekatten vid rulltrapporna på centralen mot pendeltågen. Det är så mycket lugnare och jag känner att det finns mera rymd i de lokalerna.

img_2335img_2329img_2330

Elak sköterska och en ny kompis till mig.

Andra gången på provtagningen idag fick jag ta del av något som jag faktiskt aldrig upplevt i sjukvården och särskilt inte på en barnmottagning. I väntrummet när jag och M kom satt en familj på mor som var höggravid, far, son på 2,5 – 3år. Pojken eller Rajan som han hette skrek och gapade visst gjorde han det men han var ju uttråkad på att vänta på om läkaren behövde flera rör. Han hade även ett väl omlindad överarm. Gaslindan ville Rajan dra bort vilket föräldrarna pratade med sonen om att den skulle sitta kvar. Helt plötsligt när till och med jag tråkade ut att vänta på Marcel som aldrig kom ut från provtagningsrummet kom sköterskan från Marres rum ut och sa elakt till föräldrarna att sonen väsnades för mycket och det var dags att agera som föräldrar och göra något. Så log hon fånigt mot mig vilket kändes så löjligt. Att hon inte skämdes det var ju ett litet barn hos läkare och stick och prover hade tagit och skulle tas ännu flera.

Hur som helst för att visa familjen att man får visst skratta och busa mig gör det ingenting började jag prata med pojken och visa den boken jag höll i min hand. Sedan tittade På ena dörren och småskrattade åt bilderna som målats. Det behövs så himla lite för att få barn på andra tankar och att växa som individer. Rajan blev min kompis precis som han sa om mig till sina föräldrar – Min kompis!!! När Marre var klar vinkade jag glatt hejdå till lille Rajan och mamman neg och sa tack två gånger till mig. Håll med om att denna dörren in till ena rummet var så spännande att kika på.

img_2328

Fyllde nästan en hink i Blåbärsskogen.

Väl hemma efter lunchen letade jag fram en hink. Inte det lättaste när alla sandleksakerna fått hoppa ner i en flyttlåda. Bra och roliga saker att spara till framtiden då det kanske kommer några små troll till farmor eller mormor Kamilla. Ända hinken som jag hittade var en halloweenhink kanske inte den allra finaste men den funkade helt perfekt till att lägga blåbär i. Tror minsann att vi fick ihop kanske två liter blåbär. Så vem vet det kan bli blåbärspaj till fikat redan imorgon.

img_2342img_2344-1

7

 

 

 

 

11 reaktioner till “Från reumatologen till blåbärsskogen.

Lägg till

  1. Usch jag ryser när jag läser om sköterskan, undra om hon har barn själv? Tänker att hon borde veta att barn blir lätt uttråkade och då blir det bus och skrik. Fint av dig att du visade att det var okej med just bus och skrik. Det gjorde nog både pojken och föräldrarna glada🙂

  2. wow två litet blåbär, gud va härligt blåbär som är så gott, och går att göra så mycket gott utav 🙂 ❤

  3. ja visst behövs nog en del barn sägas till men det behövs ofta bara lite för att få dem intress utav något annat
    usch hoppas alla prover går bra o han blir bättre kram

  4. Väldigt tråkigt ,man har varit med om liknande händelser fast på andra ställen. Gäller att man vågar säga ifrån som förälder då.

  5. Som många andra här har jag heller aldrig hört talas om IGD. Alltså dom blåbären, jag dör så gott. Det kan bli många goda kakor. Vilken idiot till sköterska, hon borde gå en utbildning i bemötande i vården. Grrrrr

  6. Åh vetekatten är verkligen så himla mysigt & deras fika år så gott! Brukar alltid bli ett besök där när jag är i Stockholm 🤗 Vissa borde verkligen inte få jobba med människor alltså… speciellt inte med barn om hon håller på så!

  7. Men vilken elak sköterska, så kan man ju inte bete sig, då kan man först och främst om man ens ska säga ngt säga det till dem det gäller själva, inte hånflinande mot dem. Gulligt att du tog hand om dem. Så många blåbär du hittade och så gott

Kommentera

Powered by WordPress.com. Tema: Baskerville 2 av Anders Noren.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: