Med facit i handen.

Hej.

Förr när jag fortfarande arbetade i förskolan och skolan hade jag en guru som jag blev medveten om kanske redan 2011 när jag läste en sommarkurs på KTH. Micke Gunnarsson pratade varmt om den digitala utvecklingen kopplat till barn och unga när jag upptäckte honom.

”Han tar även hela skolsverige och föräldrar med på en upplevelserik föreläsning kring prestation, självkänsla, den digitala utvecklingen och internetanvändning kopplat till barn och unga. Han vägleder pedagoger in i barnens värld och omfattar ämnen som lika värde, relationsbyggande och hur ingen är den andra lik.” Från SverigesTalare.se

Micke fångade även mig med sina kloka ord om livet i stort och hans resa till en frisk person från utmattningssyndrom. Lite då och då kikar jag in på hans blogg samt att jag följer hans instagram. Kloka peppiga ord ligger mig varmt om hjärtat. Fann dessa två citat hos Micke som gav mig eftertanke till att skriva här och nu.

23xx

Med facit i min hand.

Jag önskar att jag hade stått upp för mig själv så mycket mera än vad gjort. Alldeles för mycket skit har jag tagit på grund av att jag varit så feg. Att alltid vara andra till lags är fasiken inte en vinnande melodi. Det finns stunder och tillfällen då jag varit modigast av dem alla och stått upp för mig själv. När det inte spelade någon roll hur mycket andra som egentligen inte jag brydde mig om gastade om hur fel jag tänkte. Då var jag Drottningen och ingen kunde ta mig.

Undrar vad det är som gör att vi i visa stunder kan krossa allt som står i vår vägg och ställa oss högst upp på pallen?

Jag hade aldrig vågat gå 200 % in i mina åtaganden om jag visste facit och lämnat mig själv utanför. Facit av det beteendet har visat sig förstöra både mig och många delar av mitt liv. Men å andra sidan är det kanske bra att jag brakade rakt in i väggen gång nummer två för nu äntligen har jag börjat se och leva för mig själv. Sorgligt bara att jag inte såg eller förstod att så som jag levde skulle gå åt pipsvängen. För resan till en frisk och pigg jag är inte lätt eller rolig. Att inse och förstå att den gamla jag inte finns längre och inte kommer finnas mera är svårt att förstå. Framför allt att orken och energin inte är som förr är svårast för mig som är född till en duracell kanin som blivit kallad för Speed av sina kollegor och vänner.

Olika vägar in i väggen.

Alla har vi olika vägar in i väggen och alla behöver olika piller i sina medicinburkar. Första gången i väggen hamnade jag snabbt efter insjuknandet på Stressmottagningen. Där arbetar Sveriges bästa forskare inom stress och utmattning. Där fick jag lära mig att jag inte hade en arbetsrelaterad utmattning utan att det var hela min livssituation som ställde till det. Så sant men jag var för tidig i min sjukdom och kunde inte ta till mig behandlingen – jag behövde landa i sjukdomen och acceptera att jag var sjuk.

23w

Så efter avslutad behandling tyckte jag att jag var frisk och speedade vidare in i ny yrkesroll och ännu mera åtaganden och utmaningar. Super roligt men ack vad problem det var där på den skolan på alla plan. Var det inte problem kring eleverna vilket det var i stort sett dagligen så var det kollegor som bråkade och rev ner varandras skrivbord på golvet eller kastade saker på varandra. Jag älskade relationerna till mina elever. De var underbara allihopa. Jag kunde gått genom vatten och eld för att de skulle lyckas. Vilket jag också gjorde. Det var svårt att inse att jag inte kunde rädda världen eller dessa juveler på bekostnad av mig själv och min familj.

Minns särskilt en gång när jag stod med dottern på en hockeyläktare och hejade på en spännande match där min son stod i målet. När min telefon ringer och en elev som jag haft mycket samtal med och kring ringer mig sent på kvällen på min privata telefon. Jag har inte så vanligt efternamn så numret var enkelt att ta reda på. Där och då samtalar jag med en elev som skulle bli tvångsplacerad pga flera olika anledningar. Till slut efter en hel match i telefon med diverse instanser redde jag upp situationen och eleven fick bo kvar hemma och så vidare. När jag till slut lägger på luren och matchen snart är slut säger dottern: – Mamma du är bara lärare åt den eleven, någon annan måste väl jobba och hjälpa hen.? Den natten insåg såg att jag inte skulle kunna fortsätta rädda allt och alla om jag inte räddat mig själv först. Empatisk är ju fint men till vilket pris? Det var bara att säga hej till väggen gång nummer två.

Andra gången hamnade jag på Bragé Rehab som egentligen från början är en smärtklinik. Gruppen var underbar men vi var många som saknade psykoterapi för att komma åt orsaker till att vi hamnat i utmattning. Vilket ledde till att jag började gå till privata terapeuter och hittade orsakerna. Här är jag nu med facit i handen och ska försöka laga mig själv till en hel person igen. Det finns ingen quickfixmetod och alla behöver olika piller i sin medicinburk vilket läkare sällan förstår om de inte är specialister på stressrelaterade sjukdomar.

Min medicinburk innehåller.

  • Tid
  • Tystnad – ljudkänsligheten kan vara hemsk med ljud från alla håll
  • Vila
  • Skogen
  • Stockholm
  • Promenader utan varken mål eller krav
  • Besöka nya spännande platser
  • Fika så mycket jag kan
  • Egentid
  • Fotografera
  • Bloggen när lust och energi finns
  • Umgås
  • Fokus utifrån mig själv
  • Prioritera 1 2 3
  • Meditera och skriva till mig själv
  • Inte ställa en massa krav utan vända dem till något lustfyllt

” Lyfta mig själv för att samla energi och ny lust. ”

pusskram

 

 

 

 

 

7 reaktioner till “Med facit i handen.

Lägg till

  1. Vilka kolla o bra citat, känner igen mycket av det du skriver. Min väg ur utmattningen blev att göra helt om. Släppa yrket älskade o verkligen var riktigt bra på o byta bana o börja plugga.. Det beslutet har varit min räddning! Låter bra att du har hittat verktyg som hjälper dig. 🌸💕

    Gilla

  2. Jag ångrar inget jag gjort eller varit med om eftersom att det format mig till den person jag är idag och gett mig de erfarenheter jag har. Men om något önskar jag att jag inte mått så dåligt som jag gjorde när jag var yngre. Bra skrivet av dig!

    Gilla

  3. Jag älskar verkligen att ta en lång promenad själv ! Men lurarna i öronen och gå där i mina egna tankar ! Men sen har jag nog inte klarat mig utan mina tabletter med tyvärr ! Märks direkt när jag inte tagit dom , tyvärr !

    Gilla

  4. tyvärr finns det ingen karta som leder oss till rätt riktning utan vi måste våga pröva oss fram och våga misslyckas.Jag känner igen mig så väl på vissa punkter i din Text.Hoppas att du mår bättre nu och tar bättre hand om dig själv och din familj i stället för att lägga ner tid på utestående

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: