Godmorgon.
Jag funderar lite på om jag får tycka synd om mig själv egentligen. Tror att man ska vara lite försiktig när man tycker synd om sig själv för att undvika att fasta i negativa spiraler. Men långt där inne tycker jag lite synd om mig själv. Jag som är så klok borde varit klokare när det handlar om mig själv. Igår var det synd om mig så pass att jag fick åka tillbaka till sjukhuset för att utesluta att jag fått en infektionen eller i värsta fall blodförgiftning eftersom att jag haft så ont i huvudet, mått illa och varit allmänt risig i flera dagar.
Synd om mig.
Som tur var så var det ingen infektion eller blodförgiftning. Däremot så trodde läkaren att det var en läkemedelsreaktion. Att kroppen inte reagerade rätt på alvedon och citodon, då kan det bli så som med mig. Möjligtvis kunde det även vara så att min kropp med den stressproblematik som jag har just nu inte orkade med att hålla ihop hela mig när knäet just nu tog/tar så mycket energi för att läka. Receptet blev att byta medicin och att ta det lugnt och lyssna lite extra på vad hela Kamilla säger. Igår var det synd om mig men idag tar jag nya tag och ska försöka vända till positivt så gått det går.
Kommentera