Hej.
Nu är hon kommen, Herr Ands fru till grannens lilla damm. Till min fasa förstås som ogillar allt vad änder heter på riktigt. I två dagar när jag suttit i fåtöljen med morgonkaffet i ena handen och datorn i knäet, har jag möts av ett himla liv utanför fönstret. Det lät som ett djur som ropade. När jag kikade ut i måndags såg jag en Herr And i grannens damm som ropade eller skrek. Efter en timma ungefär var det tyst igen. Igår var det samma visa, Herr And ropade högre än högst. Idag var ropen inte så gälla utan mera mjukare, svårt att förklara så jag kikade ut nyfiken som jag är. Kryss i taket nu var hon kommen Fru And. Jag övervann min rädsla och smög bort till staketet mot granne med kameran runt halsen. Syns på suddigheten på bilden hur skraj jag var när jag kom dem så nära.
Så fick de äntligen varandra.
En liten söt kärlekshistoria egentligen men jag är ändå tveksam till änder faktiskt. Bara de inte blir långvariga och tänker slå sig till ro i dammen hos Magnus så hela baksidan kan invaderas av små änder nu när jag äntligen börjat på lite bukt med rådjuren, hoppas jag.
Ha en toppen dag.
Kramis ♥.
Men så sött! 😍
Nämen så sött! 🙂
Men vilken sötnos där😍