Jag andades livet.

♥Hej Hej.

I morse när jag vaknade kände jag direkt att det inte var min dag. Stresspåslaget satt upp i halsen på mig och skallens smådelar lekte flipperspel. Suck vad det suger att må så här. Hur ska det bli med allting? Min stora ständiga fråga som maler 24 -7. Jag vet att jag kommit en bra bit på väg som tagit tag i och jobbar massvis med mig själv men tills att stå rakryggad igen är en bit kvar. Vilken tur jag har som ska få proffs hjälp framöver. Det ser jag verkligen fram emot.

Om jag varit okej skulle jag imorgon åkt till Uppsala med jobbet och kollegor norr över i landet och börjat vår PIL utbildning. En intern utbildning som företaget vill att alla som arbetar som yrkeslärare och saknar den utbildningen på högskola går. Det hade förstås varit sååå roligt men det går inte. Jag orkar helt enkelt inte och ska väl egentligen inte ens tänka tanken när jag är sjukskriven men….det hade varit så roligt. Jag har det svårt med att acceptera att jag funkar lite annorlunda gentemot vad jag gjorde förr.

Återhämtning och andas.

Jag måste få pris för klokhet idag. När jag drog på mig utekläderna fyllde jag även en liten termos med kaffe och stoppade ner den i ena fickan. Ut i skogen och andas samtidigt som jag tränade knäet, allt i samma paket. Målet var att gå genom skogen ner till Brosjön och sätta mig på bryggan och dricka kaffe.

Ni hör ju själva vilken fullträff detta var. Trots att Naturskolan var vid ena strandkanten och forskade så kunde jag släppa ljuden och stojet från de barnen medan jag satt där på bryggan. Jag andades livet.

När jag tvekar ska jag ställa mig frågan.

• Hur skulle ♥ gjort?
• Hur skulle ♥ sagt?
• Hur skulle ♥ valt?

 

Kajsa Kavat stugan.

Det finns ett litet hus här i Uttran som är ibland det sötaste jag sett. Så där litet och sött. Mina tankar för mig till Kajsa Kavat. Minns ni den sagan av Astrid Lindgren? En av mina favoriter av Astrid. Jag hade så gärna velat kika in i detta lilla hus.

Må så gott.

Vi hörs och ses.

Puss.