Hej.
Nu är vintern här igen. Visst är det något visst att vakna upp till ett vitt landskap utanför fönstret. Men det är med blandade känslor jag välkomnar vintern. Vita fina vackra snödagar men snö och slask säger jag nej tack till. Jag fick tvinga mig ut i blåsten och plocka bort alla saker ute i trädgården som inte plockats bort ännu. Vet inte om det är lathet eller bara så att jag eller vi inte tycker att hösten var klar ännu. Men om jag tänker tillbaka så brukar det snöa dagen innan Tildas födelsedag.
Vinterns första snögubbe.
Vinterns allra första snögubbe i mini format men trots allt en liten snögubbe. För vem vet om vi får någon snö så vi kan bygga stora snökojor med höga drömmar som vi brukar göra. Jag har alltid varit en liten snöunge som älskade att vara ute i snön och leka. Idag väldigt många år senare rycker jag fortfarande om att leka och busa i snön.
Telefonen är fortfarande paj.
Nu börjar det verkligen bli kris när jag inte kan ringa, sms:a eller göra någonting. Tänk att jag och hela samhället är så beroende av våra telefoner, vi har ju nästan hela våra liv i dem.
Är det något som jag behöver ta tag i så är det telefonproblemet……
Siddu så fin =D
Oj, fick ni så pass mycket snö att ni kunde göra en liten snögubbe. Vi fick lite puder.
Kram Petra