Hej
Andra advent och jag sitter fortfarande i soffan med dagens andra kopp kaffe. Tänker eller klurar på livet i stort och smått. Härom kvällen när jag och Tilda letade efter ett album från hennes förskola åkte fotoalbum efter album fram. Minnen från förr sparade i album och fotografier. Så är det inte längre nu eller från sommaren 2011 finns hela mitt liv sparat i både bildarkiv på min externa hårddisk och i bloggens arkiv. Livet och minnen sparade i arkivet vilken skatt Kamillas Kamera är trots allt. Nu finns såklart inte de innersta tankarna i bloggen men livet i stort finns här.
Minnen sparade i arkivet
Vi är ett gäng som bloggat i många år nu och har med oss hela våra gamla bloggar in i de nya. Jag är enormt tacksam för att jag varit noga med när jag bytte portal en gång att allt skulle med till WP. Vilket syns på prislappen för wordpress varje månad men det är det värt helt klart. I Christel Popprinsessas bloggutmaning är temat för dagen minne så nu hänger ni med varför jag snurrar kring det ordet.
December 2013 long time ago
När man har barn i familjen märker man oftast att tiden går på dem. När det kommer till en själv är man såklart inte en dag äldre snarare yngre idag till och med. Tanken var att hitta 10 december 2013 i bloggen men den dagen fanns inga bilder att göra något kring. Därav fick det bli december 2013 att minnas och se tillbaka på.
För 10 år sedan snurrade min värld extremt snabbt med både jobb, tre barn som idrottade nästan all ledig tid och ett hem att försöka ha lite ordning på. En galen tid roligt såklart, men som inte gick få ihop med en exmake som jobbade mycket. Cirkus Rytterlund gick inte ihop alla dagar vilket resulterade i sjukskrivning bland annat. Stannar där för det blir bäst så ♥.
’
Facit i handen
Trots att facit inte var så snäll mot mig varken då eller nu så är jag så jäkla tacksam för alla dagar, timmar och kärlek som jag och barnen har till varandra. Man lär sig mycket på livets resa det är en sak som är sant. Keep on smiling. You go girl…….
En resa i minnenas alé eller genom Kamillas Kamera
KRAM KRAM
Den där stressen ja,,, Känner igen allt det där. Kul ändå att ha minnena att se tillbaka på. Däremot saknar jag fotoalbumen man gjorde förr, men ska nog göra ett vid årsskiftet. Alltid roligt att titta på.
Bloggen är en fantastiskt arkiv! Ja, den där stressen – vi har ett bra sätt att få ihop vardagen tycker jag men ibland kommer stressen och man känner sig otillräcklig.
Älskar att jag har bloggen att gå tillbaka till! Har också en massa gamla fotoalbum och scrapbooks som jag lagt ner mycket energi på. Men var sak har sin tid och nu har jag bloggat under hela barnens liv i princip.