Huller om buller och manglad.

Hej.

Då var jag söndermanglad på alla plan idag. Först så måste jag bara säga att åka pendeltåg och tunnelbana i rusningstrafik med proppfulla tåg är inte min grej. Jag som inte tycker om att ha människor upp i ansiktet och är känslig för både ljud, ljus och dofter ska inte åka kommunalt i rusningstrafik.

Givetvis så var det packat med människor redan i Tullinge. Fattar liksom inte grejen att vi Stockholmare fixar alla människor rakt upp i fejset. Tänk er någon luktar apa ur munnen (det gör säkert jag också men jag är jag), någons stora hår är 2 centimeter från din näsa, någon pratar högt och tydligt om gårdagens dejt i telefonen, eller för att vara ärlig så berättade han för oss alla om kvällens ligg, för så var det. Hmm lite fel plats kanske eller så vem vet det kanske inte ens var någon i luren utan han fejkade loss i vagnen och en annan trycker sig så nära att det blir obehagligt med någon stora rumpa vid högra örat. Gissa om jag klev av tågen med glädje på Östermalms station. Jag kanske är knäpp men det är liksom bara tillåtet att gå så nära någon annan i rusningstrafik i vår stora stad. Ingen annan gång skulle någon acceptera  att ha en rumpa i örat eller någons stora hår i sitt ansikte. Märklig situation. Jag som bott i stora staden i mer än 25 år borde väl lärt mig men icke.

Huller om buller.

Kunde inte låta bli att förundras över vad det faktiskt är målat på väggen på Östermalms station. Människor huller om buller och nästan på varandra ser jag. Vad ser ni? Nästan så jag smålog lite när jag tänkte – nästan på varandra det är så det är att åka kommunalt. Så när man åker kommunalt måste man kunna slänga bort allt vad integritet heter för kommunalt är huller om buller i en ända röra.

Manglad.

Tom i skallen och helt slut efter min bedömningsdag på Brageé kliniken. Lite förberedd var jag allt men det tar att vrida och vända ut och in på sig själv inför flera olika personer under hela förmiddagen. Bedömningen gick bra och jag ska få gå på klinikens utmattningsprogram med start i december. Superskönt och spännande såklart men samtidigt lite läskigt. Hur ska detta nu gå? Kommer jag komma på rätsida med mig själv och säkert hundra andra frågor åker runt som kulan i ett flipperspel i skallen.

Jag gick runt  ett varv i Fältöversten innan jag åkte hemåt igen bara för att få tänka på något annat.

Puss.