Varför så tyst?

Hej.

Startade min dag med några kilometer i skogen. Det är så skönt att gå omkring i skogen där allt är så tyst och avkopplande. Luften stod  helt stilla i skogen och regnet  hängde över oss, skogen och mig. Men det kom aldrig mer än några droppar som landade på min panna och näsa. Jag gick nästan och väntade på att skuren skulle  komma och duscha mig med sina kalla droppar.

Varför så tyst?

Det kan man fråga sig – Varför så tyst? Tyst på min blogg och tyst lite överallt. Tyst på gatan, tyst i skogen, tyst hos bloggvännerna, tyst i butikerna. Alla har gått in i semesterlunken och då finns inte energin till att blogga fast det egentligen borde vara tvärtom i alla fall hos oss hobbybloggare. Nu när vi är lediga borde vi kanske blogga järnet hela tiden men så är det inte. Inte för mig i alla fall jag har verkligen inte så mycket vettigt att säga, så därför är jag lite tyst.

Det känns lite som vi gömmer oss från omvärlden om vi inte har de största eller bästa upplevelserna, resan eller grejen att berätta om. Lite som om vi inte säger något för att vi inte har något fint, stort och häftigt att visa upp. Därför tror jag många bloggar blir tysta just för att vi på semestern borde visa upp allt extra fint, dyrt och stort som vi gör eller borde göra. Skryttävlan eller bekräftelse???…Visst är det både roligt och intressant att läsa om bästa upplevelser men jag gillar fortfarande att läsa de personliga bloggarna där människan bakom orden syns och berättar sina stories.

Gick långsamt…

Så sakta att jag hann se detta lilla”K” som låg på stigen jag gick på. Ett K bara för mig…tänk om jag kunde tyda tecken och drömmar. Skulle förresten vilja lära mig att spå i kanske tarotkort. Det skulle vara så spännande att se mönster och lösningar genom det andliga och övernaturliga. Vad betydde detta lilla K?

 Solbrillorna behövdes tyvärr inte men det fick snällt hänga med om fröken Sunshine skulle komma fram.