Hej Hej.
Vet faktiskt inte hur många gånger som jag vakande till i natt. Drömde både det ena och andra, så visst var det en seg Kamilla som väckte Tilda som skulle iväg på gympan.
Bästa jag kunde ge mig idag.
Jag är uppriktigt lite ledsen för att mitt knä och höft spökat hela vintern och våren vilket inneburit att alla mina PW och joggingturer inte blivit av som jag önskat. Förra året var jag så duktig och jag var stolt över mig själv. Idag trotsade jag kroppen och gav mig ut på min vanliga tur in i skogen ner till spåret och förbi Brosjön och hem igen. Tack snälla lilla jag för denna underbara tur. Inte ett ända springsteg men det var redan bestämt och med både en höft och knä som protesterade bitvis så gjorde jag det. Tror egentligen jag mest är rädd för att smärtan ska bli så stark att jag inte tar mig hem igen. Det hände en sådan incident tidigt i vintras som var hemsk och det vill jag inte vara med om igen.
Skogen är allt en bra återhämtningsplats för mig.
Usch vad jobbigt du har det med knät men bra jobbat av dig som kämpar på. Ha en fin dag! <3 Kramis
Tapper du är impad av dig, skönt att komma ut ändå, drygt att drömma mardrömmar. Gör jag å ibland kraam
Vad duktig du var som tog dig ut en runda, det är ju så skönt efteråt och vad härligt att det gick bra trots problem i höft/knä. 🙂