Hej.
Det känns som varenda liten hjärncell i skallen har fått vrida och vända både in och ut på sig idag. Omdömen i alla ämnen jag har skulle skrivas, betyg sättas på första delen i ena kursen samt att det skulle rättas uppgifter som handlar om mobbning. Vilket intressant ämne mobbning är och nyttigt för våra blivande ledare i förskola och fritidsverksamheter. Satt nu sent på eftermiddagen och läste igenom elevernas arbeten. Jisses vad kloka de är mina elever. Idag har de en stolt mentor och lärare. Toppklass som en av juvelerna i klassen skulle sagt.
Tusen vägar att gå – balansen är nålfin.
Balansgången är verkligen nålfin från toppklass till whatever på bara några ögonblick. Göra om och göra rätt. De vägar och beslut vi människor tar i våra liv drabbar inte bara oss själva även om vi gärna vill tro det. Att göra rätt val och beslut är inte alls lätt vare sig man är gammal eller ung. Framförallt handlar det om att stå upp och ta ansvar för sina egna handlingar och val i livet. Något som vi pratat mycket om de senaste veckorna i mina klasser handlar om hur våra val som ledare påverkar våra elever eller deltagare. Vad det är som gör att vi som ledare gör just de valen? Vilken typ av ledare vill vi vara? Vilken typ av ledare kräver skolan, förskolan, basketlaget eller gymmet för att ta några exempel? Åt vem, till vem eller för vem gör vi de val och beslut som ledare?
Ena stunden är man som ledare på toppen och andra stunden hamnar man i en helt annan sits. Allt handlar om vilka val och beslut vi som ledare tar och för vem, åt vem och till vem vi tar de beslut eller gör de val vi gör. Hur blir man en bra ledare? Oj oj oj vad vi nött och blött den frågan i alla möjliga situationer. Vet inte hur många gånger jag fått svara på frågan ”Hur blir man en bra ledare?” Vi har pratat och analyserat olika ledare i våra omgivningar tills det knappt finns något kvar.
En sak som mina elever är överens om är:
* Att en bra ledare är rättvis och ser alla i gruppen som individer.
* Att en ledare ska vara proffsig och har kunskaper om hur man leder en grupp utifrån både grupperspektiv och individperspektiv.
När måste man vara proffsig?
I måndags diskuterade vi när man som ledare måste proffsig. Diskussionerna var långa och intensiva men klasserna var överens om att så fort man kliver in i en ledarsituation måste man vara proffsig och ha kunskaper om hur man leder en grupp utifrån både grupperspektiv och individperspektiv. Tack kära elever för att ni är så kloka. Ni måste helt enkelt vara mina elever…..fniss fniss…
Från toppklass till whatever på två röda.
Ledarskap är skitsvårt tro mig jag vet men det finns inga ursäkter för att inte vara proffsig någon gång när man kliver in i en ledarroll. Whatever när man får byta praktikplats och hux flux inte dyker upp första dagen på nya stället och inte heller hör av sig 👎 – inte särskilt proffsigt. Till exempel när man sätter sig med telefonen mitt i barngruppen och kollar instagram 👎 – inte särskilt proffsigt. Till exempel när man inte låter en i laget vara med och spela vollyboll fast denne spelare egentligen var en av de bättre i laget 👎 – inte särskilt proffsigt. Tusen vägar att välja – balansen är nål fin. Återigen handlar det om rättvisa, se alla i gruppen som individer och som grupp, vara proffsig och att ha kunskaper om hur man leder en grupp. Tänk vad lätt det är att gå från proffsig till pinsam.
Från proffsig till pinsam.
Oj vad många gånger man gjort fel val eller tagit fel beslut och både ångrat sig och grämt sig i flera dagar efteråt. Från proffsig till pinsam är en intressant tanke. När går man över gränsen? Och vad gör att man går över gränsen? När man inte håller sina egna personliga känslor utanför det professionella, när man inte längre är rättvis eller står upp för de utsatta, när man inte längre ser till gruppen eller individernas bästa utan för sin egen vinnings skull tar beslut och agerar. Då blir man pinsam. Ett ända litet val, ett ända litet steg åt fel håll kan göra större misär än vad man själv anat.
Men hör och häpna alla gör vi fel skillnaden mellan proffsig och pinsam handlar om att våga stå upp för sina val både privata och som proffs. Göra om och göra rätt. En av mina elever sa att känslan när man vågar erkänna för sig själv att man gjorde fel och sedan gör om på ett annat sätt ”är så fucking skön – man vinner sig själv liksom”. Tänk om vi alla vore så kloka som hen och vågade erkänna för sig själv att detta beslutet var ingen höjdare och be om ursäkt. Be om ursäkt till de som blivit utsatta och till sig själv, så enkelt men dock så himla svårt.
Hoppsan eller något sånt, nu blev detta inlägget inte alls som jag planerade men både tankar och mina känslor flög iväg. Till något som jag brinner för. Alla människors lika värde. Jag är helt allergisk mot när någon blir orättvist behandlad vare sig det handlar om vuxna eller om barn. Avskyr när någon har eller tar sig makt och använder den fel gentemot någon annan. Grrr!!!💣
Men så fint med så många flätor. Önskar dig en bra dag, kramar