Bloggutmaning – Dag 4.

Hej Hej.

Jag har hängt på utmaningen hos Sweetwords och Maxarna #maxword.

Min tolkning – Dag 4 – ”Jag som barn”.

Jag är storasystern i vår syskonskara som består av syster 1,6 år yngre och en bror som är 8 år yngre än mig. Som det sägs i alla de syskonskara ordningstester som finns överallt så är jag  precis som den som är äldst. Den som alltid var mest på, mest nyfiken och som hela tiden ville framåt. Jag ville alltid något nytt. Småland och det tänket som var i de området jag växte upp i passade aldrig mig. Jag var alltid lite udda och annorlunda medan alla tjejer i klassen höll på med bollsporter höll jag på med gympa. I mitt Småland var det livsfarligt att vara annorlunda och sticka ut. För då gick den stora djungeltrumman och snacket var igång. Jisses vad mycket snick snack det var om det mesta hela tiden.

Minns särskilt en gång när jag gick i 4:an tror jag och hade fått världens snyggaste röda stövlar med liten klack till och med. Gissa om det var ett himla hallo i klassen den dagen jag kom i dem och ny jacka. Det krävdes ett mod att inte ta cykeln och cykla hem den dagen kan jag säga. När jag någon vecka senare var hemma hos en av dem som snackat mest stod på skohyllan i hennes rum ett par precis lika stövlar som mina. Ni förstår den svenska avundsjukan och rädslan för att sticka ut, den var de i mitt område livrädda för. Gissa om känslan av att ”Yes jag vann föll in där och då”. Vilken fegis hon var den tjejen på alla sätt.

Hua hua nu får jag allt samla ihop mig och skriva om mig som barn. Men mina galna tankar och bus passade bättre där jag fick vara den jag är. En galen panna som alltid gått sin egen väg. En tokunge som aldrig fegat ur utan kört mitt race från början tills nu. Alltid lika bråttom och som alltid haft svårt för sävlighet och de långsamma som aldrig kommer till skott.

Från det ena till det andra. Nog ville jag kanske sticka ut alltid. Ljusblå kostym hör ju inte till vanligheterna och gjorde säkert inte 1997 eller 98 heller. Men lilla jag skulle självklart ha något som inte alla andra har. Typiskt mig. Tiden som coopare var en de roligaste i mitt liv. Jisses vad kul vi hade. Som småtjejer fick jag och syster ofta gå runt i lika dana kläder så vi såg ut som tvillingar. Kanske kan det bero på att vår pappa är tvilling vad vet jag hur mamma tänkte.

Utmaningen går ut på att man ska tolka ämnena nedan och syftet vi tänkt är att man tolkar med videoklipp eller ett foto. Använd texten ovan och länka till oss & taggen, och berättar att ni är med, ska bli roligt att följa utvecklingen hos er & era utmaningar.
Detta är en del av Sweetwords och Maxarnas utmaning #maxword.

 Utmaningarnas tolkningar är