Jag ser – men ska bara ta mig förbi.

Hej.

Som ett brev på posten så kommer tröttheten tillbaka. Eller förresten nu verkar det ju som om posten har problem men som ett mail i skräpboxen får jag väl mena istället. Jag har verkligen inte fått många saker gjorda idag. Så jäkla trist alltså att vara en tröttmössa hela dagen. När jag egentligen skulle velat gjort många roliga saker.

Kortaste promisen på länge.

Det blev till slut en fotopromis men då hade solen gått i moln tyvärr. Den kortaste lilla turen men dock en promenad med kameran in i skogen. Tilda som skulle vara min höstmodell gick hem till en kompis efter skolan. Kul för henne men jag blev utan modell.

Vägen fram är inte rak.

Ofta ofta så finns det en massa hinder på vägarna. Vi ser målen där borta men att gå igenom och ta sig förbi är svårare än man kan tro. Jag ser önskebron  – ska bara komma förbi alla grenar. Ska bara välja rätt håll, rätt väg för att komma ut på andra sidan. Jag ser  – men ska bara ta mig förbi. Här från denna sidan ser jag….ser du samma sak där bortifrån? Vägen fram är inte rak, vägen fram är inte enkel men vägen kommer leda oss mot nya mål, erfarenheter och upptäckter. Så mina vänner fortsätt bara gå för eller senare kommer vi fram till något nytt mål.